Ett vanligt och enkelt sätt att stiga ur sina gamla ramar och påbörja resan mot större ansvar för hur de egna inre rummen är möblerade är att se över hur flitigt man använder begreppet ”måste”.
Vi går tillbaka till metaforen med heminredningen. Ska du lyckas inreda ditt hem trivsamt och funktionellt för dig och din familj så kan du inte ha en massa möbler och prylar för att du måste ha dem. Du väljer ut, väljer bort och förhåller dig på olika sätt till de behov som finns. En del möbler finns för sin skönhet, en del för sitt känslomässiga värde och en del för sin praktiska nytta. Men du skulle förmodligen aldrig acceptera att jag ställde in fyra skrivbord i ditt vardagsrum och sa att du måste ha dem där. Och det skulle kännas ganska fånigt att ha en fåtölj stående innanför ytterdörren och påstå att den måste stå där. Om du av någon outgrundlig anledning skulle vilja ha en fåtölj innanför dörren går det förstås alldeles utmärkt, då går du runt den och förklarar vid behov för dina gäster vilken funktion den har eller varför du vill ha den där. Men du skulle inte påstå att du måste, du skulle ta ansvar för ditt val.
När det gäller hur vi planerar och lever våra liv är måsten bedrägligt vanliga illusioner. Ibland upplever vi vardagen som en enda lång rad av måsten. När du reflekterar över dig själv kanske du märker att det dräller av dem och det mesta du ägnar dig åt tycker du att du gör för att du av olika skäl ”måste”.
Då är det idé att gå tillbaka till livsvalen och ge dem den uppmärksamhet de förtjänar. Om du plockar bort måste ur ordförrådet och byter ut det mot ett vill så hittar du de livsval som ger de här självklarheterna. Enkelt uttryckt, du tvättar inte för att du måste, du gör det för att du vill gå i rena kläder och låta din familj göra detsamma. Du går inte ut och går runt kvarteret varje kväll för att du måste, du gör det för att du vill ha en hund och den behöver komma ut. (Eller, vilket inte är helt ovanligt, för att du vill att barnen ska få uppleva glädjen av att ha husdjur.) När vill inte är sant längre är det dags att välja om.
Det kan vara stora och svåra val så ta dig tid att sortera noga, vad är det du vill välja nytt, välja om och välja bort?
Säg till exempel att det där med hunden inte känns så sant längre. Det är inte viktigt att barnen får uppleva glädjen med husdjur, de har gått vidare till nya intressen. Det betyder fortfarande inte att du måste gå ut med hunden. Du har många val. Du kan låta den kissa på mattan, du kan sälja den eller du kan låta avliva den. När du sorterar bland alternativen så använd ”vill-testet”. Hur låter och känns det när du säger till dig själv. ”Jag vill sitta kvar i soffan och se klart mitt tv-program medan hunden kissar på mattan.” eller ”Jag vill sälja hunden.”
Är det sant?
I det här exemplet förmodligen inte det första alternativet i alla fall, men jag har valt det för att tydliggöra hur lockelsen i att strunta i något oftast inte alls är det vi egentligen vill. Det du vill kanske är att dela ansvaret för hundens promenad, ”jag vill sitta kvar i soffan och se klart mitt program medan du går ut med hunden”. Säg det då. Till den eller de det berör. Börja uttrycka din vilja och förhandla istället för att lidande släpa dig runt på din Golgatavandring av måsten. Det är att ta ansvar för sina livsval.
Kanske är du ensam med hunden. Såvida ”vill-testet” inte får dig att inse att du hellre vill att hunden kissar på mattan eller att du vill göra dig av med den så blir det dig själv du får förhandla med. Vad vill du egentligen? Hur kan du göra det möjligt? Vilka vanor behöver du ändra på att för att få till det så som du vill ha det? Hur ska det gå till och när ska du börja? Det är också att ta ansvar för sina livsval.
Veckans utmaning: Byt ut ”måste” mot ”vill”, unna dig glädjen i att göra det du vill och anta utmaningen att förändra resten.
Lycka till!
Lena Gustafsson, ICF Associate Certified Coach
www.guldkanten.com
